Mitt äventyr i England

Jag ska försöka bli bättre men jag vet inte vad jag ska skriva om och inga bilder har jag inte tagit heller. Jag brukar ju använda min telefon men nu när den är död så väntar jag på att mamma ska skicka sin gamla. Men det tar lite tid och det är jobbigt. Jag önska jag hade den nu. Inget verkar ju fungera för mig längre, spotify fungerar inte och jag vill gärna ha musik att lyssna på speciellt när jag är ute och går. Därför behöver jag en telefon. Jag kan ju välja att köpa en iPhone 5S här för 320 pund men det känner jag nej tack till, jag vill gärna lägga mina pengar på annat. Så som utflykter, presenter och julklappar och sånt. Som det ser ut nu kommer jag kanske hem i en vecka i januari och då blir det att nästan bara packa ner presenter/julklappar. Veckorna går väldigt fort och det är redan snart oktober och mina favoritpersoner födelsdagar. Det jag är mest ledsen för är att jag missar mormors och mammas födelsedag. Jag vet inte vad det är men efter att ha vart här ett tag så känner jag att jag uppskattar livet mer och både längtar tills jag flyttar hem igen men ändå inte. I 6 veckor sammanlagt har jag bott i England. Nästa helg blir det Madame Taussauds med Johanna, en av mina favoritpersoner här i England. Jag har träffat hur snälla au pairer som helst och inte då bara från Sverige. Helgen efter ska jag gå på bio med två nya au pair tjejer, Linnea och Jennifer. Det roliga med Linnea är att hon kommer från Brålanda/Vänersborg. Vi lyckades också köpa biljetter till The Script som spelar i mars i London. Jag har också bestämt mig för om Taylor Swift kommer hit så måste jag gå på hennes konsert, ingen tvekan om det. Jag och Johanna ska också försöka skaffa biljetter till The Vamps. Det kommer nog bli många konserter här i London. Och om One Direction släpper en ny turné måste jag se de också. Jag hoppas att någon snart vill skypa med mig för det hjälper ganska mycket med min hemlängtan. Eller ringa på facebook. Nu har jag både pratat med Joachim och Caroline. Det betyder jättemycket när jag får prata med dem så, det är en helt annan känsla. Och som sagt det hjälper min hemlängtan konstig nog.

Det jag gör när jag jobbar är att ta hand om barnen, tvättar, stryker, lagar mat bland annat. Jag trivs väldigt bra i England men jag saknar Sverige något fruktansvärt. Ni får gärna ge förslag på vad jag kan skriva på bloggen :)